Sluta pjoska...

Blir lite irriterad över att sop-tidningen (aftonbladet) ska försöka få polisinsatsen i Göteborg till något slags jävelskap. "Polisattacken", kom igen? De måste väl för fan få göra sitt jobb? Undra hur aftonbladet tycker att vi ska bemöta personer som misstänks för att bombhota centrala Göteborg? Kaffe, kaka och fråga snällt?

Kolla in - ett spegelvänt examensbevis

Woop woop!

Parteeeyyyy!

Hittade fyra dryckesbiljetter i garderoben.
Wiiihooooo!
Men var är baren?

Glufs-Glufs

Efter många om och men lyckades jag bestämma mig för att enbart köpa ett gosedjur på Dohas flygplats där vi spenderade en hel evighet. Jag höll på att få med mig två fiskar, en groda och sköldpaddan Glufs-Glufs. Men efter några timmars eftertanke bestämde jag mig för att nån måtta får det vara och köpte bara med mig Glufs-Glufs.

När vi kom hem och det var Gosedjursdag på jobbet valde jag länge mellan Glufs-Glufs och Miklos (Bosse-Berit var med i valet ett tag också). MrMan tittade på mig och undrade om jag "har någon slags gosedjursfetischism".

Hahaha! Jag vete fan... Jag är som jag är. Jag gillar grejer. Hade en sjuk samling gosedjur när jag var liten och jag har nog aldrig riktigt kommit ifrån det.

Men e han inte söt?

Ensam kock är latsam kock

Lillis samboregel nr1: Tala alltid om när du inte ska äta middag hemma så att inte din fru står och lagar mat för två helt i onödan när hon inte är särskilt förtjust i att laga mat överhuvudtaget.

Nu hade jag kanske inte hunnit så långt. Hade lagt två kycklingfiléer på tining och nu måste jag tillaga dem. Gaah! Sjukt trist att laga mat alltså. Jag är inte ens hungrig. Efter ett antal obesvarade samtal till MrMan får jag ett sms om att han är på möte. Nu ligger filéerna där i diskhon och flinar åt mig. De gör det, flinar, de små jävlarna. Tänk om man var en sån där som gillade att laga mat. Som tyckte om att prova nya grejer och krydda hej vilt på känsla. Det hade väl vart rätt nice. Men jag är inte en sån. Jag är inte dålig på att laga mat, absolut inte, tycker bara det är så förbenat trist. Särskilt när man ska äta själv. Skulle lätt käka en kvällsmacka och ta en kopp te om det inte var för att de där små kyllingarna ligger där och skriker på mig.

Suck! Lets skrida till work, as we say!

En gaffel kort

Kung-pung

Home sweet home

Det är så skönt att vara hemma. Det är SÅ skönt att vara hemma. Det var också en helt underbar resa. Helt underbar. Det var två veckor av total avslappning och massor av kärlek. Nu är vi tillbaka i vardagen. Den vardagen som vi älskar. Vi är två personer som verkligen älskar det vi har valt att jobba med och det bubblade om oss när vi gick igenom allt vi behövde göra för varandra på vägen hem. Sprudlande av energi och längtan tillbaka till att sätta igång. Vara lite nyttiga. MrMan håller på med något väldigt spännande just nu. Han håller på att uppfylla en av sina högsta drömmar i livet och jag gläds med honom och så är jag lite stolt över driftigheten i karln. Man kan ju inte annat än imponeras av hans beslutsamhet och hans kämparglöd. Jag var så nöjd med att vara tillbaka idag. Så gött med mina ungar, de är så fina! Och vilket helt underbart höstväder. Hösten är så fantastisk. Jag älskar varje sekund av den, till och med de regniga sekunderna. När jag gick från jobbet, lite sådär småberusad av lyckan i livet, ropade min fina Kateback på mig och i bilen satt de två finaste grabbarna på denna jord. Mina fina gudsöner! Hoppade in i bilen och åkte med och letade overaller. Lycka! Knatade förbi K-rauta och köpte gnagskydd till mitt lilla plommonträd och pratade med bästa Percy om kalasande, pysselkvällar, trädklippning och livet i allmänhet. Kom hem och städade upp i trädgården, kände mig high on life på något sätt. Nu sitter jag och önskar mig hem till svärföräldrarna (Yepp, faktiskt legitimt svärföräldrar nu) för lite höstmys.. eller ååhh, ut till V-ö. Det hade vart nice. Well, nu ska jag sätta på mig duntofflorna och krypa ned under dubbla duntäcken och fundera över hur mycket lycka man får bubbla om i sin blogg utan att folk ska tycka att man är en fjant.

Haha!

FLygplatsliv

Ååh lycka! Jag lyckades få igång spotify. Sitter just nu på en hård blå flygplatsstol med fötterna på en stol mitt emot. Skorna står fint placerade under mig och datorn är väl placerad i knät, den värmer fint på låren. Har just sovit i denna ställning - och i säkert 38 andra liknande ställningar. Det visade sig vara lika obekvämt som jag hade föreställt mig. Men jag lyckades få en timmas sömn i alla fall. Jag spar mig nog till flyget nu. Bara nio timmar kvar nu, sen får jag boarda och förhoppningsvis somna som en klubbad säl direkt! MrMan har precis somnat bredvid mig. Jag hoppas inte att han sover de åtta timmar han deklarerade att han skulle sova innan han slumrade in. Då blir jag nog en smula rastlös.

Vet ni vad? Man skulle ju kunna tro att toaletterna på en flygplats i första hand skulle vara till för resenärerna men jag har insett att så inte är fallet här. Jag hoppade över en avspärrning för att tvätta händerna, tänkte att jag bara kunde smita in lite snabbt eftersom jag inte skulle gå på toaletten, bara tvätta händerna. Där inne möts jag av hela den kvinnliga flygplatspersonalen, inklusive toastäderskan, som står och borstar tänderna och stirrar irriterat på mig. Efter den incidenten gick jag på en annan toalett där det fanns en permanent toastäderska som inte gjorde ett jota. Det fanns inte toalettpapper på en enda toalett och folk envisas med att spola toaletterna med vatten efter de vart där så det är alltid en pool både på sitsen och på hela golvet, så finns det inget papper att torka av ringen med. Äcklo! Jag har dock ett ess i rockärmen. Jag har nämligen hittat en toalett som ligger bredvid moskén där ingen verkar gå. Eller så är folk som går till moskén lite renligare av sig för där är det relativt fräscht.

Jag har tittat ikapp mig på Robinson, bonde söker fru och ensam mamma söker. Nu får jag inte igång något mer, men det var trevligt så länge det funkade. Och nu har jag som sagt spotify. Spotify och åtta timmar. Bara åtta timmar, det känns plötsligt överkomligt när vi gjort tolv timmar.

Skulle helst, allra helst ligga hemma i min säng, med min kudde och mitt tjocka varma sköna vinertäcke (ja, det är dags att ta fram det nu). Oh vad jag har saknat vår säng, eller i alla fall mina kuddar och ett riktigt täcke. Att sova i bara lakan är inte min grej även om det är trettio grader. Man måste ju kunna gosa in sig för Göstas skull!

So long, farewell, goodbye.. vi ses snart om jag inte dör av tristess innan dess... Gaah!

Dream island

Vi åkte till en liten sand-ö mitt ute i ingenstans som kallades för dream island. Där spenderade vi hela eftermiddagen igår och tittade på en underbar solnedgång alldeles ensamma. Det var riktigt nice!

The biggest hermit crab the world has seen

Hans skal är en gammal kokosnöt. Cool kille!

Thai-massage

Tidigt i vår vistelse gick jag och MrMan och tog en massage på spa´t. Det var väl nice. Men det var lite sådär att man undrade om de inte skulle ta i lite mer för det var liksom en skön upplevelse men inte så mycket hårt knådande. Det var en så kallad swedish massage och det kändes som att de 75 minuterna var över på 10. Efter den blev jag rekommenderad att ta en thai-massage för min spända rygg. Jag går aldrig på såna där rekommendationer men nu tänkte jag att what the heck, "vad har jag att förlora?".

Så igår jag jag på min första thai-massage. HAHA! Det var med skräckblandad förtjusning jag ömsom skrattade åt det absurda i det hela och ömsom grimascherade av smärtan när hon gick lös på min kropp. Plötsligt låg jag och undrade varför tiden gick så långsamt, jag önskade innerligt att vissa moment inte skulle upprepas men det gjorde de oftast ändå men samtidigt var det skönt. En mycket märklig upplevelse måste jag säga.

Jag låg där och tänkte att det var en jävla tur att jag låg med ansiktet ned i det där hålet så hon inte kunde se alla mina miner. När hon sedan bad mig vända mig på rygg så kämpade jag för att se så neutral ut som möjligt. Jag har en konstig förmåga av att skratta när jag gör illa mig. MrMan tycker att detta är mycket märkligt då jag till exempel slår mig hemma och ligger och vrider mig på golvet och skrattar samtidigt som jag skriker ut min smärta och tårarna sprutar. Ja, jag har då aldrig hävdat att jag är normal.

I alla fall så bände hon min kropp på de mest otänkbara sätt. Hon gick även lös på skallen och jag blev mycket förvånad när hon plötsligt slutade med sina plötsliga slag och punktmarkeringar och lugnt började pyssla i mitt hår. Vad fasen? Jag fattade ingenting, och bara väntade på nästa smärta när jag insåg att hon flätade håret på mig. Mycket märkligt!

När jag gick därifrån skrattade jag för mig själv. Det kändes som jag hade blivit överkörd av en buss, men på ett bra sätt. Sjukt märklig upplevelse!

Maldiverna

Bilder från ett av MrMans alla dyk

Solen och jag

Jag har ett rätt bra pigment. Jag blir snabbt brun och bränner mig inte så lätt. Jag har väl som de flesta haft en period då jag tyckte det var ballt att bli så brun som möjligt och låg och pressade bara för pressandets skull. Dock höll jag inte ut särskilt länge då jag blev uttråkad av att bara ligga där. När jag var liten fick jag väldigt lätt soleksem. Jag tycker som att det är lite märkligt, att jag har sånt bra pigment men ändå är rätt känslig. Jag minns när mojjan stod och diskuterade mina utslag med grannfrun och de började spåna på om det kunde vara soleksem. Sedan följde en tid av mycket smörjande och många solskärmar. Jag var cool redan på den tiden =P

Nu för tiden ser jag inte charmen i att bli så brun som möjligt. Vad är nöjet med att bara ligga och pressa i solen en hel dag? Att sakta men säkert steka skinnet så att det ändrar färg. Fy! Jag tycker det är rätt obehagligt egentligen och jag tycker att man ska vara försiktig. Jag börjar varje dag med en rejäl smörjfest, har kört faktor 25 hela vistelsen och ibland 50 i fejjan, på axlar och på bröstet. Många är så emot att ha hög solskyddsfaktor, men vet ni vad? Jag är sjukt brun ändå... jag är så brun så att jag börjar fundera på hur brun jag egentligen kan bli. Finns det något stopp? Visst jag solar ibland (skillnad på att sola lite och steeeeka), men helst innan eller efter solen är som starkast, och endast om jag har en bra bok att läsa (och givetvis väl insmord).

Idag följde jag med MrMan ut på dykbåten och där vart jag om möjligt ännu brunare än vad jag var. Och marken gungar fortfarande under fötterna på mig. Det känns som jag har druckit några för många bärs och attd et är dags att vingla hemåt, fast jag i själva verket är spiknykter.

Oh well, det här kom visst att handla om solen och jag... och om hur brun man egentligen kan bli. Akta er för solen. Den är farlig! Tack för mig!

Just Married

Det här är ju smekmånadens ö så jag och MrMan har köpt oss matchande flipflops som gör fina märken i sanden när man går. Under den ena skon står det "just" och under den andra står det "married". Så härligt, att alla kan följa våra fotspår och se att vi är nygifta!!!

NOOOOOOOOOOT!!!!!!!

Hahahahahahahahahahahahahahaha.

Höjden av fjanteri, sällan skådad!

Norrmannen som var svensk och hans lille följeslagare

Under dagarna här på paradisön fascineras jag och MrMan över alla som väljer att klämma på sig de tajtaste badbrallorna som typ någonsin existerat. Tyvärr så kommer ofta dessa tajta badbrallor i paket med några för många extra kilon. En rolig sak att göra är att sitta i skuggan och försöka klura ut olika människors nationaliteter samt vad de har för relation till varandra. De flesta är givetvis par på smekmånad men det finns vissa undantag, som sällskapet på tre män och en kvinna - det gör mig tokig att jag inte kan lista ut vilka som hör ihop i det gänget.

I alla fall...

Under några dagar har vi observerat ett norskt par som gärna söker sig till andra nordbor. (Varför är det så förresten, att folk ska bli polare bara för att de pratar samma språk? Jag och MrMan håller demonstrativt munnen stängd när vi hör svenska omkring oss.) Detta par kom till poolområdet där vi också satt i skuggan och smälte maten en stund. Mannen har på sig ett par normala surfshorts men när han kommer fram till sin solstol tar han av sig surfshortsen och blottar ett par redigt tajta svarta små badbyxor. Det är inte speedosvarianten utan de går ner en liten bit på låren som ett par korta björn borg-kallingar i storlek XS, typ!

Jag går efter en stund ner till vattnet (observera att poolen ligger tre meter från havet och för mig är det obegripligt att välja poolen istället för havet, trots fiskar och dylikt) för att ta mig ett lååångt dopp. Efter en stund kommer det norska paret och placerar sig i vattnet bara några meter ifrån mig. Det är då jag upptäcker att mannen inte alls är norsk utan pratar svenska, frun är dock norsk och hon är inne i någon diskussion om att svenska barn är på ett visst sätt. Fick inte med mig allt hon sa men det verkade vara mannens barnbarn hon snackade om, fick i alla fall den uppfattningen...

Jag ligger där i vattnet och fnissar lite åt att dom tror att jag inte fattar ett jota av vad dom säger när en vattenfrisbee kommer farande rätt på mig. Snäll som jag är tar jag frisbeen och kastar tillbaka den, dock var mina frisbeeskills inte riktigt vad jag trodde och frisbeen far iväg åt helt fel håll. Den ena av frisbeekillarna får nu kasta sig ut i vattnet för att hämta frisbeen.

"Sorry", ropar jag och vänder mig om för att slippa skämmas... I samma stund som jag vänder mig mot stranden böjer den norska mannen (som var svensk) sig ned vid strandkanten för att ta upp något cirka två meter framför mig. Jag stirrar alltså plötsligt ofrivilligt in i hans bakdel och jag hinner inte vända bort blicken innan jag ser något som får mig att haja till. Ur ena sidan på hans mycket tajta badbrallor trillar en ilsket röd pung ut.

GAAAHH!

och det sammanfattar gårdagen rätt fint eftersom den bilden inte var lätt att få väck från näthinnan...

Sunset walk

Hamza, jag och min man

På Maldiverna lever man lite lyxigare än vad man gör hemma. Vi har inte all inclusive men halvpension vilket innebär att det enbart är lunch vi betalar för om dagarna. Alltså äter vi både frukost och middag (ibland även lunch) på samma ställe. På detta ställe finns allt ni kan tänka er. det är bara att välja och vraka. Vid olika stationer står kockar och tillagar massa smarriga grejer. På mornarna sitter vi inne och på kvällarna sitter vi ute på terassdäcket och blickar ut över de stora strålkastare som lyser upp havet och de fetstora firrarna som simmar runt där ute. Jag tror hela tiden att det är delfiner fast MrMan säger att det är "jacks". Men stora är dom. Vet ni vad som är riktigt gött också? Att det är åldersgräns på tolv år på restaurangen så det är riktigt rofyllt heeeeela tiden! Jag är på semester på rikigt =)

Men det allra bästa, det är Hamza! Hamza är vår egna servitör. Alla har en egen servitör. haha! Hamza har riktig koll på oss, han vet när vi kommer, vad vi vill ha och när vi vill gå. Hamza är killen med koll. Ikväll visade Hamza oss massa små självlysande djur i vattnet som krabborna samlades för att äta upp. En riktigt nice kväll i kväll!

Honungsmåne 2010

Fiskelycka utan snorkel

På Maldiverna behöver man inte snorkla för att njuta av livet i havet. Varje morgon har vi tre rockor som myser upp på stranden.. sen har vi ett antal reef sharks som tar sig en morgontur längs hela vår strand. Jag var lite skeptisk till att bada efter att jag sett den första hajen. Men nu har jag vant mig, och de har nog vant sig med människor för längesen. Så jag badar med både det ena och det andra kan jag säga. Det är lugnt så länge de inte kommer för nära.. haha! Förutom allt som finns i havet så finns det hur många ödlor som helst, tyvärr blev vår husödla uppäten av en kråka rätt framför ögona på oss (finns även på film), det finns även sjukt stora fladdermöss som är dag-aktiva. Sen har vi en häger som käkar middag på vår strand dagligen. Lyckades fånga honom med bytet i munnen.

Framme i paradisets paradis!

Vi är mållösa. Helt mållösa! Trodde inte i min vildaste fantasi att det skulle vara såhär fett och då hade jag nog ändå förväntat mig en hel del. Alltså jag kan inte förklara med ord hur det är här, det måste upplevas. Åk till Maldiverna för guds skull, så fort ni bara kan. Ska man göra en resa i livet ska man fan åka hit!!!

Är lite ovan med denna lyxiga tillvaro kan jag erkänna. "Sit down here. here you have a drink." For free? tänker min skalle. "Your bus is here. Jack will take You" Ska jag kasta i mig drinken nu eller låta den stå??? In på nästa ställe. "Sit down here" Fan vad vi ska sitta överallt, viskar jag till mrman. "Come with me, sit down here!" säger Jack. Sedan berättar jack som egentligen heter Ibrahim, att vi har blivit uppgraderade till en beach Villa istället för en beach Bungalow "but dont tell anyone, if they ask you booked a villa". "Of course" säger jag lite sådär cool-lungt och jublar inombords.

Våran beach villa är fantastisk. F-A-N-TASTISK!!!!

Vår beach villa

Inuti

Badrummet är faktiskt utomhus...

...så vi bajsar i det fria!

Utomhusbädd på altanen

Bild tagen från altanen.

I´m in PARADISE!!!

Dangerous travelling

Vi for till Arlanda i taxi. I taxin cirkulerade tre tankar runt i mitt huvud. Den ena övergick till den andra som övergick till den tredje som fick mig in på den första igen...

• Överlever jag denna taxifärd över lever jag flygresan...

• Fan, jag skulle nappat på mammas snälla erbjudande om skjuts till Arlanda...

• Jag skulle känna mig säkrare om jag körde själv... (observera att detta var absolut första gången jag tänkte den tanken. (Är oftast trygg med de flesta förare och tycker det är rätt skrämmande att köra själv så jag förlitar mig på andra helt enkelt.)

Taxiföraren var ganska gammal. Måste varit över pensionsålder. Om jag får gissa så skulle jag gissa på närmare 70. Han hade hörapparat och slängde in en av våra resväskor i framsätet. Kändes inte jätte-safe direkt. När vi skulle köra drar han fram stolen så långt det går (trodde jag) och jag funderar på om någon människa i världen kan sitta sådär nära ratten och köra. Då drar han fram stolen yyterligare ett snäpp, håller på å bli bländad av solen och måste nästan lägga sig ned åt sidan för att kunna fälla ner solskyddet som sedan vilade i pannan på gubben. Herre min Gösta, tänkte jag, men var fortfarande vid gott mod. Då kör han fel väg och jag ropar "Vänster" varpå han backar och svänger om. Nu ska han knappa in att vi ska till Arlanda och släpper helt blicken från vägen för att titta på sin lilla skärm. Taxin kör sakta men säkert över på mötande körbana och jag känner paniken växa inom mig. MrMan tittar på mig med höjda ögonbryn... Eftersom jag sitter och skriver detta nu efteråt så fattar ni väl själva att det inte kom några mötande bilar.. men vete fan vad som hade hänt om det gjort det. Nu var vi inte ens ute u We-Town och jag satt som på helspänn resten av resan och funderade på om vi skulle överleva eller inte.

I väntan på paradiset

Sitter just nu på flygplatsen i Qatar. Här är de flesta män klädda som shejker... ni vet, vita stjärngossesärkar och vitt skynke på skallen med en liten rund cirkel ovanpå. Vi har rätt många timmars väntan till nästa flyg. Local time är 20.07 i skrivande stund och vi ska boarda nästa flight 00.30. Suck! Men tacka vet jag gratis internät och macbook. iPhonen funkar ju också men av någon anledning går det inte att blogga från den. Man måste väl ha "rätta appen".

Jag har lovat många att jag ska blogga från resan. Jag håller mina löften ska ni veta men jag kan inte garantera något dagligt flöde. Fast man vet aldrig med oss, vi är ju internet-freaks av hög rang så man ska aldrig säga aldrig.

Jag hoppas ni njuter av hösten i mitt ställe. Jag saknar redan min mössa. Jag älskar mössor. Haha! Hösten är min absoluta favoritårstid!!! Men jag ska inte klaga, kommer ju inte ha det dåligt direkt.

Hejar på Olle istället..

Jag tar tillbaka det jag sa om Geir (IDOL). Jag hejar på Olle istället.

Är lite, lite smått irriterad...

Jag håller på att bli galen. Jag klantade mig tydligen med phonen. Orkar fan inte detta. Nu har jag ingen telefon. Hur ska det gå? Jag känner mig naken, utsatt och nervös utan telefon... vad ska jag göra om jag missar tåget? Vad ska jag göra om jag inte hittar folket på centralen? Tänk om det händer något någonstans så någon behöver få tag i mig? Jag är helt utlämnad till mitt eget öde.

Jag vet att man klarade sig fint utan telefon förr i tiden (typ på stenåldern), men ni ska veta att jag är evigt tacksam över att jag lever just nu i detta it-samhälle.. det är min grej och utan min grej är jag lite naken...

Är sur på iPhonen också.. sjukt irriterande att jag failade.. och sjukt irriterande att en sån liten jävla miss ska göra så att inget funkar. Om jag bara hade en telefon att ringa upp f-tre, men nej... om jag bara kunde logga in på "mitt-f-tre" men jag kommer inte ihåg lösenordet och då är de snälla nog att skicka lösenordet som sms till telefonen. Tack för den puckon!

Nu ska jag ta mitt sura arsle och pallra mig iväg till centralen. Wish me luck!

Happy happy joy joy!

Har dock för tillfället ingen telefon alls medan simkortet byter skepnad, så det blir ett spännande möte på centralen idag!