I fredags önskade föräldrar mig en "trevlig bröllopshelg". Jag höll på att rätta dem och säga att det inte var förrän i augusti när jag insåg att de inte menade mitt bröllop utan ett annat. Det stora. det där som det talats om i ett år. Ett år av tjat och gnat. Och jag bryr mig inte det minsta om det. Jag tycker synd om dom. Vem vill gifta sig sådär stelt? Med massa gamla kungar och drottningar man knappt känner... Med en sån ful krona och en sån ful slöja. Var satt Daniels släkt och vänner? Var de bjudna? Föräldrarna satt ju inklämda bland massa pompösa kungligheter...
Jag hade verkligen inte tänkt titta men gudsönernas far, som är fotbollens fotbollssnubbe nummer ett, tyckte tydligen att bröllop gick före VM. What??? Så jag såg en del.. Stelt! Sjukt stelt, tyckte jag att det var!
Jag är verkligen inte emot kungahuset eller något sånt. Jag är bara så förbannat trött på bröllopshysterin. Tänkte en sekund att man nu efter idag slipper allt detta, men det lär ju knappast hända. Nu nöter vi det här några år så blir det nog bra sen. Men ja tack!
Buketten var inte så fin heller.. jag skulle inte lagt märke till den överhuvudtaget om det inte var så att jag precis bestämt mig för min egen bukett. Den är mycket finare.. men smaken är som baken - delad!
Aftonbladet berättar om Olle Wästlings tal. Lustigt, tänker jag, fanns det både en Olle Wästling och en Olle Westling där? Borde vara kriminellt att stava fel på ett sådant vackert namn!
Tyckte synd om den där vakten som svimmade. Stackars krake!!!
Tack och Hej! Leverpastej!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar