Hej hej gubbar, fula gubbar!

Jag har blivit så förbenat klantig. Har plåster på typ hälften av fingrarna efter allt stök och bök i huset. Och idag gick jag rakt in i en dörrpost på jobbet. Fy i ******* vad ont det gjorde. jag upptäckte då att den meningen som kommer spontant ur mig i sådana ögonblick inte passar sig bland barn. Eller bland folk överhuvudtaget egentligen. Som tur var hände detta när jag var ensam.

Status: Första kvällen som gräsänka i nya huset. Det är ungefär som vanligt. Fast med lite nya ljud. Jag inbillar mig att det smyger runt fula gubbar i trädgården och på farstubron. Fast jag vet att det nog inte gör det.

Dagens tips: Vid eventuella giftemål - hyr ut jobbet med inbjudningskorten! Jag dööööör! (Jag vet att jag fått otroligt många snälla erbjudanden om att få hjälp med dessa men som det kontrollfreak jag är inom vissa områden får jag sitta här i min ensamhet och göra kort i det oändliga.)