En fråga om tur?

Läser Alex Schulmans blogg och inser att han upplevt något som jag själv också upplevt. Alex har nyligen varit i Thailand med sin andra hälft och dotter på sex månader. En kväll på stranden sitter dottern i vagnen och gör ljud så som små barn gör. Alex andra hälft säger "Älskling..." och dottern upprepar detta ord med perfekt uttal. Alex är mycket förundrad över detta.

Det slår mig när jag läser detta att jag varit med om exakt samma sak.

I Oslo. Vid matbordet. tror vi satt och åt frukost eller möjligen lunch. Jag och min lilla Flipp som kanske var åtta månader vid tillfället och någon mer. Det var någon som var på besök, kan ha varit syster eller Katrin.. minns inte riktigt! Vi sitter i alla fall och skämtar om olika reklamer medan Flippen sitter och gurglar och snackar bebisspråk så det står härliga till medan hon pillar i sig små små bitar leverpastejmacka... Jag säger "Gurkburk.." med riktig rullning på r:en och plötsligt säger Flippen exakt samma sak. Hon säger "Gurrrkburrk" som en infödd skåning.. precis så som jag sa det.. klockrent! Vi blir knäpptysta.. sa hon just gurkburk? Sedan börjar vi självklart asgarva medan Flippen fortsätter med sina vanliga prylar.. sånt som åtta månaders ungar har för sig... Jag tyckte nog mest att det var riktigt coolt! Hörde henne aldrig mer säga gurkburk efter det dock!