Kommer hem. Har fixat massa skit på vägen. Fyllt på SL-kort, handlat och massa sånt. Tar in posten. Ser mig omkring och tänker att "Det är väl bara att köra!". Tar turen förbi datorn för att kolla om jag kan tjuvkoppla upp mig på grannens oskyddade nätverk. Funkar inte. Skit också! Skruvar ner en hylla. Fixar med inbjudningskorten. Städar köket. Plockar ur diskmaskinen. Tittar bort mot den torra tvätten. No no - not yet! Ringer farsan. Ringer MrMan. Inget svar. Ringer igen, och igen, och igen... fortfarande inget svar. Sätter mig i soffan och börjar leta gamla spel i datorn. Hittar inga. Läser lokaltidningen. Börjar fippla med mobilen. MrMan ringer upp. Jag blir smått hysterisk en stund eftersom jag inser att det kommer dröja en stund till han kommer hem, vilket innebär: inga hyllor och inget internet ännu en stund. Värmer mat. Äter. Läser DN. Går in till MrMans dator och letar efter nätverksinställningar. Får det inte att funka. Skit också. Sätter mig i soffan och sätter på iTunes. Sjunger "Ti si moja" högt. Jag skrålar. Sätter låten på repeat. Tills MrMan kommer in genom dörren.
MrMan - Har du så trist?
Jag - Jag har gjort allt jag har kunnat göra här nu, utan internet.
MrMan vänder sig mot den torra tvätten och nickar menande. Han förstår inte att tvätten var min absolut sista utväg i tristessen, efter Ti si moja på repeat. Fast det säger jag inte.
Jag - HAHAHAHA!
MrMan - .......
Jag - Du skojade va?
MrMans telefon ringer plötsligt och jag skuttar iväg till datorväskan som står lutad mot hallväggen. Fiskar upp dongen och gör en lite segerdans. Internet i min hand. Oh what a lovely feeling.
1 kommentar:
Haha, du är så skön!
Skicka en kommentar